Dynamic Man

Så här i IPRED1-tider så kanske det är läge att påminna om den bild som min lärobok i samhällskunskap på gymnasiet inledde “Lag och ordning”-kapitlet med:

(Det här inlägget har, titeln till trots, ingenting att göra med min förra postning.)

♦ Mattias Bjärnemalm är förbundsordförande i Piratpartiets ungdomsförbund, Ung Pirat, och har så klart en blogg. På den skriver han förståndiga saker. I förrgår skrev han om Uppsala Nya Tidning, som också verkar ha förstått en del. Det är skönt att se att det finns människor som kan först lyssna på argument och sedan begripa det de hör:

Invändingarna måste tas på allvar. Integritet, myndighetsutövning och bevisbörda är frågor som inte bara kan sopas åt sidan. För regeringen gäller det att verkligen lyssna, och inse att det här inte är en fråga man kan lösa med några enkla formuleringar. För faktum är att IPRED vilar på i grunden felaktiga föreställningar.

♦ Madeleine Sjöstedt (fp) skriver i Aftonbladet att framtiden tillhör fildelarna. Jag misstänker att just den formuleringen är mer rubriksättarens än hennes egen i och för sig, men debattinlägget är ändå full av sund inställning:

Utgångspunkten ska inte vara hur man kan förhindra fildelning, utan hur man kan skapa en lagstiftning som både gynnar den kulturexplosion som fildelningen innebär, samtidigt som man skyddar upphovsmännens intressen. Även med ett kort historiskt perspektiv är det svårt att förstå varför det skulle vara omöjligt.

♦ Som jag skrev om häromdagen så finns det numera fler artister som uttalar sig positivt om fildelningens möjligheter än vad jag kan hålla reda på. En av dem är Jonas Almquist, vars band The Leather Nun var stora under 80-talet. Han skriver att de aldrig hade tjänat en spänn på IPRED:

Jag törs påstå att majoriteten av alla svenska band som idag turnerar i Europa och USA, gör det inte för att skivorna säljer utan för att fildelning, olaglig nedladdning och Internet-communities som MySpace och Soundclick fungerar som gigantiska marknadsföringsmotorer. Måhända förlorar vi ören i STIM-pengar, men vi vinner kronor på turnéinkomster.

♦ Rick Falkvinge, ordförande för Piratpartiet om någon missat det, uttalar sig i SvD angående det så kallade “förmildrandet” av IPRED-förslaget. Han tycker det är självklart att lagstiftning inte ska kunna gälla retroaktivt:

– Du går mot röd gubbe idag, och du vet att det är olagligt, sedan kommer det en lag om tre år som säger att alla som gått mot röd gubbe ska straffas med 100 000 kronor. Man kan inte göra så, säger han.

♦ Expressens ledarsida är inne på samma linje:

Den som laddar ner upphovsrättsskyddat material innan lagen träder i kraft ska inte omfattas av den. Det borde vara en självklarhet. Retroaktiv lagstiftning hör inte hemma i ett rättssamhälle. Det är förstås bra att justitieministern nåtts av den insikten.

Men det räcker inte. Den föreslagna lagen borde inte gälla alls.

[...]

Upphovsrätten måste värnas men inte på bekostnad av rättssäkerheten. Skivbolagen väljer helt fel väg när de försöker stävja illegal fildelning genom jaga nätanvändarna. I stället borde de utveckla attraktiva, legala fildelningstjänster. Bara så kommer upphovsrättsbrotten att kunna minska.

Det enda rimliga sättet att “mildra” lagförslaget är att skivbolagen inte ges rätt att agera privatpoliser.

♦ Niklas Wykman är ordförande i Moderata Ungdomsförbundet (skulle inte han avgå om Moderaterna inte backade i FRA-frågan förresten?) och uttalar sig i SvD:

- Det här ju en halvmessyr, och snömos i jämförelse med vad som skulle behövas. Det som är positivt är att man kan tänka sig en reträtt, men att tro att det här är tillräckligt är att grovt underskatta oss som inte tycker att den här lagen är bra.

♦ Monty Python har förstått vad som krävs för att möta framtiden:

To all the fans who’ve for some unknown reason have sat, progressively losing their eyesight, squinting at their computer screens, watching The Dead Parrot Sketch, or missing the climax of The Fish Slapping Dance all because you’re too damned cheap to buy the shiny new DVD box set, you who have gawped at grainy bootlegged Python snippets only to be left unfulfilled by the ripped-off rubbish posted on YouTube… Well loyal Python fan, strain no longer! Now you can save your eyesight and join the Monty Python YouTube Channel, where you can enjoy high quality Python lounging in your knickers. Yes, that’s right, you don’t even have to leave the comfort of your laptop to join the Flying Circus.

♦ Webhackande skriver om en juridikprofessor vid Harvard:

Professor Charles Nesson på Harvard ger sig in i fildelningsstriden genom att förklara att skivbolagens skadeståndskrav bryter mot den amerikanska konstitutionen. Jag gör ett försök att fritt översätta hans argument nedan:

Tänk er en lag som, för att avskräcka, kräver böter på 750 dollar för varje kilometer-per-timme som föraren överskrider hastighetsbegränsningen, och att böterna ökar till 150,000 per kilometer för fort om föraren visste att han eller hon körde för fort. Tänk dig att de här böterna inte offentliggörs, och att de flesta förare inte vet att de finns. Tänk dig att indrivandet av de här böterna hanteras av en privat poliskår med egenintresse, som inte kan hållas ansvarig, som kan välja sina mål efter eget gottfinnande, som kan ta emot eller avvisa mutor för att inte dra ärenden till åtal, och som stoppar alla böter i egen ficka. Tänk er att en stor andel av de här böterna aldrig bestrids, oavsett om de är korrekta eller inte, eftersom de personer som stämts har begränsade resurser och inte vet om de har en chans inför en objektiv jury.

Min översättning är inte exakt, läs gärna hans egna ord genom att följa länken ovan.

Det här är alltså en beskrivning av situationen från en person som är professor i juridik vid Harvard. Det är svårt att ha bättre renommé än så. Det här är vad skivbolagen gör i USA, och som regeringen tycker att de ska få göra här, för att hålla de 37 samt en skröplig och otidsenlig bransch vid liv. I artikeln i GP erkänner Fru Justitia, Beatrice Ask, att hon inte kan garantera att bolagen kommer att låta bli det här beteendet i Sverige. Med andra ord kan vi vara rätt säkra på att det kommer att bli så. Företrädare för skivbranschen har redan sagt att de inte tänker ge sig efter enbart de “stora fildelarna”, vad de nu menar med stora. Ask påpekar också att vi inte har så våldsamma skadeståndssummor i det här landet, eftersom vi har en annan juridisk tradition, men hon tiger om att det är just den traditionen som den här lagen vänder upp och ned på.

Artikeln om Harvard-professorn är bra. Läs den.

♦ Som avslutning: Fredrik Strage är tydligen också någon som förstått åt vilket håll vindarna blåser. Han fick just Stora Journalistpriset som “årets förnyare” tack vare sin topplista över internethistoriens bästa rockrelaterade upphovsrättsintrång.

Fortsätter idag med att berätta lite kort om fler intressanta grejer jag hittat i min RSS-läsare.

♦ Free the Mind berättar om Aled Edwards, en framstående kanadensisk strukturbiolog och forskningsledare för forskningskonsortiet Structural Genomics Consortium, som nu kritiserar Sveriges regering för att vilja satsa mer på medicinpatent. Han anser att sådana hindrar forskningen och utvecklandet av nya mediciner, och menar att det finns en risk att världen kan gå miste om viktiga botemedel mot åkommor som Alzheimers, HIV, Schizofreni och Malaria:

– If we don’t do anything significant to change the process of developing a new medicine we are going to look at a very bleak future.

♦ Johanna Nylander skriver om fildelning, appropå Mark Klambergs fråga om huruvida det är möjligt att skydda upphovsrätten utan att stifta en mängd integritetskränkande lagar. Hon menar att frågan är irrelevant, att fildelningen är här för att stanna oavsett vilket, och att det är något som alla måste lära sig förhålla sig till:

Den intressanta diskussionen ligger inte i upphovsrättens vara eller inte vara, den ligger i hur skapare av immateriell kultur kan hävda sig i en digital värld. För att göra det krävs det att vi erkänner att kopiering inte går att stoppa. Däremot går det utmärkt att förhålla sig till det.

♦ Valfritt har gått med i Sveriges första virtuella demonstrationståg. Jag med, ifall någon undrar.

♦ Marcus Fridholm skriver om ogenomtänkta lagförslag.

♦ Webhackande skriver om det märkliga i att grundläggande demokratiska fri- och rättigheter avskaffas till förmån för vissa pengastinna lobbyorganisationer samtidigt som andra – betydligt grövre – brott inte prioriteras på samma sätt alls.

Ändå är det ingen som stiftar speciella lagar som gör det möjligt för de som vill bekämpa trafficking att kringgå rättssäkerheten för att komma åt de ansvariga. Ingen låter anti-trafficking-aktivisterna starta egna poliskårer. De som vill bekämpa trafficking har nämligen inga pengar, och rättvisa handlar om pengar. Den som har pengar kan köpa sig rätt, och de som är offer i de här sammanhangen har ingenting. De kan inte köpa sig en egen liten lag som hjälper dem, vilket uppenbarligen den förmögna skiv- och filmbranschen kan.

Det anmärkningsvärda, kanske jag ska påpeka för övertydlighetens skull, är alltså att lagar verkar kunna köpas för pengar. Ingenting skulle bli bättre om rättssäkerheten skulle avskaffas i ännu fler fall. “Två fel gör inte ett rätt”, och så vidare.

♦ Enligt min humla har kommit på att “Piratjägarlagen”, om den blir verklighet, öppnar upp en avgrund av möjligheter till bedrägerier av bluffakturamodellen.

♦ TorrentFreak berättar om ett par i Storbritannien som fått ett utpressningsbrev från upphovsrättslobbyns advokater, men som slapp undan genom att påpeka att vem som helst kunde ha använt deras trådlösa nätverk. Det här är högst relevant i Sverige om IPRED1 (“Piratjägarlagen”) implementeras som regeringen planerar. En IP-adress är inte tillräckligt bevis för att kunna binda Internetuppkopplingens innehavare till en upp- eller nedladdning. (Det är inte skärmdumpar heller, för den delen.)

I det aktuella fallet så var det ett något äldre par (54 och 66 år gamla) som anklagades för att ha tankat ner ett bilracingspel. Själva hävdade de att de aldrig spelat ett datorspel någonsin i hela sina liv – alls. Vad jag undrar över är hur det går för andra oskyldiga, där oskulden kanske inte ter sig lika uppenbar. Vad händer till exempel när en oskyldig 22-åring anklagas för samma sak?

Där måste jag avbryta på grund av sömnbehov igen. Fortsättning följer...