Det finns så vansinnigt mycket jag har tänkt skriva om och kring TPB-rättegången, men av olika personliga skäl finns varken tiden eller orken riktigt just nu. Men några korta reflektioner ska jag väl klara av åtminstone…

Mobbningen

Kritikerbloggen är kritisk till TPB-anhängarnas metoder:

Och kanske därför folk sitter i rättsalen och flinar åt en man som försöker göra sitt jobb. Undrar hur många som skulle tycka att det var underhållande att bli mobbad på sin egen arbetsplats.

Och där måste jag hålla med lite grann faktiskt. Det är ju synd om Roswall. Visst gillar jag en nördig rättegångs-dance-remix lika mycket som alla andra, men kom igen… Spela roll om han uttalar “seeder” som “cider” – hur stor fonetisk skillnad är det egentligen liksom?

Däremot tycker jag att det finns goda skäl att kritisera honom sakligt. Skillnaden mellan bits och bytes, till exempel, är kanske inte något som tant Märta på Alnön behöver känna till – men som IT-åklagare så bör man kanske ha lite koll på grundläggande IT-kunskap? Och om man har haft tre år på sig att förbereda ett åtal så är det väl ändå lite märkligt att man känner sig nödgad att avskriva en av åtalspunkterna redan efter första dagen? Efter att ha blivit upplyst av försvaret om simpla tekniska detaljer dessutom.

Konstruktivitet

Kritikerbloggen fortsätter prata om piraterna:

Hur länge dröjer de tills de tröttnat på att repetera samma gamla argument. Det känns som att debatten blir allt sämre. Mest på grund av den unga åldern på de som debatterar.

Där håller jag inte alls med. Visst är nivån på debatten lägre än önskat ibland, men det beror ju lite på var man letar också. Jag kanske läser andra texter än kritikerbloggen?

Hittills tycker jag det är snarare tvärtom, majoriteten av de artiklar som jag hittat i både svenska och utländska media (både “gammelmedia” och “nymedia”) lutar åt att försöka föra en konstruktiv debatt om hur man ska kunna gå vidare mot framtiden med öppna armar, utan att avskaffa privatlivet och bygga totalitära polisstater.

Av de artiklar som jag läst så är det mer dinosaurierna som gnäller med samma gamla icke-konstruktiva argument som förrut, utan att ens försöka ta sig framåt i diskussionen. Det är som om de inte ens försökt sätta sig in i alla argument som framförts de senaste åren! (Björn Ulvaeus svär en hel massa i sin newsmill-text för övrigt. I lågstadiet fick jag lära mig att det var så man betedde sig när man inte hade några argument kvar.)

Det finns många piratsympatisörer som skulle må bra av att växa upp lite grann, men på lobbyns sida så verkar ju inte ens de vuxna klara av att föra en konstruktiv debatt. Det är synd.

För övrigt så handlar det inte bara om fildelning. Immaterialrätten dödar människor som inte får de mediciner de behöver trots att resurserna finns. Människor dör för att jordbruksföretag patenterar grödor som tar över fattiga bönders åkermark, och sedan hindrar bönderna från att utnyttja skörden.

Just fildelningsfrågan är kopplad till andra viktiga principfrågor också. Som till exempel vart gränsen egentligen går för vad som kan anses vara medhjälp till upphovsrättsbrott? Har jag just gjort mig skyldig till det för att jag länkade till den där fokusartikeln, som innehåller ett screenshot av en Facebookkonversation som innehåller en URL till en torrent på The Pirate Bay? Har Fokus gjort sig skyldiga? Vilket ansvar har Facebook, där URLen fanns som länk?

Det handlar om synen på kommunikation, och med tanke på att just kommunikation är grunden till all mänsklig utveckling och civilisation så är det inte en fråga som man kan vifta bort hur som helst.

Ska Internet vara en flervägskanal, där alla pratar med alla? Eller ska den mest effektiva kommunikationsteknologi mänskligheten uppfunnit reduceras till en pay-per-view-TV-kanal – fast med ett jättestort utbud?

King Kong

Om cidern har chans att bli ett (en? grammatikhjälp någon!) svenskt meme med en svag bismak av mobbning, så har King Kong chansen att bli ett internationellt meme med en positiv framtoning!

Eller så kan man ju så klart kombinera de båda…

Kors i taket!

Man vet att piratrörelsen har vind i seglen när till och med Realtid publicerar artiklar som är näst intill positiva…

Rättegångsreflektioner is a post from: Dynamic Man

Fortsätter idag med att berätta lite kort om fler intressanta grejer jag hittat i min RSS-läsare.

♦ Free the Mind berättar om Aled Edwards, en framstående kanadensisk strukturbiolog och forskningsledare för forskningskonsortiet Structural Genomics Consortium, som nu kritiserar Sveriges regering för att vilja satsa mer på medicinpatent. Han anser att sådana hindrar forskningen och utvecklandet av nya mediciner, och menar att det finns en risk att världen kan gå miste om viktiga botemedel mot åkommor som Alzheimers, HIV, Schizofreni och Malaria:

– If we don’t do anything significant to change the process of developing a new medicine we are going to look at a very bleak future.

♦ Johanna Nylander skriver om fildelning, appropå Mark Klambergs fråga om huruvida det är möjligt att skydda upphovsrätten utan att stifta en mängd integritetskränkande lagar. Hon menar att frågan är irrelevant, att fildelningen är här för att stanna oavsett vilket, och att det är något som alla måste lära sig förhålla sig till:

Den intressanta diskussionen ligger inte i upphovsrättens vara eller inte vara, den ligger i hur skapare av immateriell kultur kan hävda sig i en digital värld. För att göra det krävs det att vi erkänner att kopiering inte går att stoppa. Däremot går det utmärkt att förhålla sig till det.

♦ Valfritt har gått med i Sveriges första virtuella demonstrationståg. Jag med, ifall någon undrar.

♦ Marcus Fridholm skriver om ogenomtänkta lagförslag.

♦ Webhackande skriver om det märkliga i att grundläggande demokratiska fri- och rättigheter avskaffas till förmån för vissa pengastinna lobbyorganisationer samtidigt som andra – betydligt grövre – brott inte prioriteras på samma sätt alls.

Ändå är det ingen som stiftar speciella lagar som gör det möjligt för de som vill bekämpa trafficking att kringgå rättssäkerheten för att komma åt de ansvariga. Ingen låter anti-trafficking-aktivisterna starta egna poliskårer. De som vill bekämpa trafficking har nämligen inga pengar, och rättvisa handlar om pengar. Den som har pengar kan köpa sig rätt, och de som är offer i de här sammanhangen har ingenting. De kan inte köpa sig en egen liten lag som hjälper dem, vilket uppenbarligen den förmögna skiv- och filmbranschen kan.

Det anmärkningsvärda, kanske jag ska påpeka för övertydlighetens skull, är alltså att lagar verkar kunna köpas för pengar. Ingenting skulle bli bättre om rättssäkerheten skulle avskaffas i ännu fler fall. “Två fel gör inte ett rätt”, och så vidare.

♦ Enligt min humla har kommit på att “Piratjägarlagen”, om den blir verklighet, öppnar upp en avgrund av möjligheter till bedrägerier av bluffakturamodellen.

♦ TorrentFreak berättar om ett par i Storbritannien som fått ett utpressningsbrev från upphovsrättslobbyns advokater, men som slapp undan genom att påpeka att vem som helst kunde ha använt deras trådlösa nätverk. Det här är högst relevant i Sverige om IPRED1 (“Piratjägarlagen”) implementeras som regeringen planerar. En IP-adress är inte tillräckligt bevis för att kunna binda Internetuppkopplingens innehavare till en upp- eller nedladdning. (Det är inte skärmdumpar heller, för den delen.)

I det aktuella fallet så var det ett något äldre par (54 och 66 år gamla) som anklagades för att ha tankat ner ett bilracingspel. Själva hävdade de att de aldrig spelat ett datorspel någonsin i hela sina liv – alls. Vad jag undrar över är hur det går för andra oskyldiga, där oskulden kanske inte ter sig lika uppenbar. Vad händer till exempel när en oskyldig 22-åring anklagas för samma sak?

Där måste jag avbryta på grund av sömnbehov igen. Fortsättning följer...

Ikappkomningspostande, del 2 is a post from: Dynamic Man