Dynamic Man

Carl Johan Rehbinder visar skillnaden mellan Piratpartiet och Sverigedemokraterna:

Vind i seglen, skrev jag nyligen. Mot soluppgången och framtiden, skrev jag också. Några tecken i tiden:

♦ Spelsajten PAF har tydligen sänkt oddsen för att Piratpartiet ska komma in i EU-parlamentet från 8 till 6 till 3,5 gånger pengarna. Man ska minnas att sådana här spelföretag lever på att analysera sannolikheter.

♦ Hårdnackade upphovsrättsförespråkare svänger.

♦ Tidningar har börjat referera till skeendet som “striden om upphovsrätten“, och ger det därmed legitimitet som en allvarlig politisk fråga, istället för att reducera det till att bara handla om “fildelning”.

♦ Kända författare förklarar sig stolt som en del av en historisk folkrörelse. “Gissa vilka som är hjältarna!“

Doc – Pirate Bay from Doc Musictrade on Vimeo. (Hittad hos Oscar.)

Jag tänkte bara tipsa lite snabbt om några av de bästa texterna jag lyckats hitta hittills i samband med domen mot The Pirate Bay…

Först och viktigast att läsa om du frågar mig:

Rick Falkvinge – Pirate Bay-gänget blir Sveriges första politiska fångar

Våra medborgerliga rättigheter slaktas som vore de grässtrån för vinden. Det kommer inte att ta lång tid innan justitieministern aviserar ytterligare lagskärpningar. Inom två månader kommer ett lagförslag om att våra mobiltelefoner ska göras till statliga spårsändare. Skivlobbyn har redan krävt att få självständig extrajuridisk tillgång till övervakningsdatat.

Henrik Alexandersson – En krigsförklaring mot Internet

Kreativitet, kultur, företagande, utveckling, teknik, forskning, samhällsdebatt och hela vår demokrati drar nytta av ett fritt och öppet internet. De dynamiska effekterna är fantastiska!

Isobel Hadley-Kamptz – Älskade Internet

“Där står de inte bara mot tekniken. De måste också kämpa ner miljontals människors kärlek till den revolution som internet innebär. Domen i dag är bara bränsle för elden i våra hjärtan. Det är en strid de aldrig kan vinna.”

Peter J Olsson – Partierna måste läsa skriften på väggen (citerar där en annan person)

Själv är jag en konservativ medelålders man som aldrig någonsin har “fildelat”. (Och jag tycker illa om piratkopiering.) Ändå har jag nu för avsikt att gå med i piratpartiet, rösta på dem i EU-valet och ge dem ett penningbidrag till deras valkampanj.

…

Till sist en fråga: Är det någon på listan (utom riksdagsmän och
andra i uppenbar lojalitetskonflikt) som _inte_ har för avsikt
att rösta på piratpartiet i EU-valet? Och i så fall: Varför i
helvete inte?

Satmaran – Moderata Kenta, suck, vad han svamlar om Piratpartiet

Internet har skapat en värld där de stora skivbolagen inte behövs. Alla som vill kan själva till en rimlig kostnad marknadsföra och sälja sina produkter på nätet. Nu har denna industri lyckats genom dumma politiker få vansinniga lagar till sin hjälp att styra konsumtionen. Tacka fan för att det blir uppror, tacka fan för att folk rusar till Piratpartiet.

Andra sidan – Tala för dig själv, gubbjävel! (kommenterar Björn Ulvaeus)

Lyssna nu riktigt noga, Björnponken. Du talar inte för mig. Du talar inte heller för någon i den uppsjö av kreatörer som har omfamnat internet och ser det som en möjlighet och inte ett hot.

Göran Widham – Domaren dömer efter regelboken

Jag är väl mellangammal som förstår båda två. Men igår bestämde jag mig för att det ändå handlar om framtiden. Vilket samhälle mina barn ska leva i. Ska de lyssna på musik från upphovsmän som söker sina lyssnare själva eller på samma gamla skåpmat från de stora bolagen. Ska de titta på teve som produceras av någon som inte kan låta bli att berätta en historia eller av ett stort amerikanskt bolag som vill tjäna mer pengar. Vilka böcker ska de läsa. Hur fria ska de vara att lära sig saker och hitta information de själva söker.

Om jag kan vill jag ge dem ett fritt internet och därför har jag gått med i Piratpartiet!

Johan Larsson (Internetworld) – Pinsamt Sverige!

Så om man ska fundera på vad man skickar för signaler internationellt så bör man flytta fokus från Hollywood, dollarvädrande affärsjurister och sönderlobbade EU-politiker, och istället fråga sig hur detta upplevs på världens alla universitet och forskningsinstitut.

För på många håll lär den internationella analysen istället vara att Sverige nu gravt sumpat sin chans att ta täten mot framtiden och bli ett upplyst föregångsland som inte räds blicka en ny verklighet an. Pinsamt Sverige!

…

Ja, vad säger man? Nästa Google lär ju inte komma från Sverige de närmaste åren. Det har Stockholms tingsrätt sett till.

Thomas Selig – Jag anmäler SR för medhjälp till Upphovsrättsintrång (finns också ett uppföljningsinlägg)

Idag, den 17 April 2009 har jag, Thomas Selig, XXXXXX-XXXX, spelat in två musikstycken som utsändes av Sveriges Radios kanal P3. Dessa musikstycken är upphovsrättsligt skyddade. Jag har därefter kopierat upptagningen och spridit till en vän. Detta torde förvisso inte vara olagligt, men enligt nyaste rättspraxis krävs ju inga huvudbrott för att dömas för medverkansansvar.

Jag anmäler därför Sveriges Radio AB, Organisationsnummer 556413-3232, för medhjälp till upphovsrättsintrång och utgår ifrån att följande personer inom Sveriges Radios direktion kommer att dömas till fängelsestraff för deras agerande i likhet med personerna bakom The Pirate Bay:

…

Benjamin Cohen (Channel 4) – Is Pirate Bay really sunk?

We either need global regulation and action or else the music and film industry needs to change its business model to adapt to this new reality.

As we’ll show tonight, big artists believe the latter is the case and the Minister for Communications, Technology and Broadcasting, Lord Carter, echoed these views.

Daniel Breitholtz – Intervjuad i Expressen av Behrang Behdjou

Jämför med Google

De dömda i målet är inte ensamma om att ha reflekterat över att sökmotorer som Google tillhandahåller exakt samma information om finns på The Pirate Bays hemsida. Även Daniel Breitholtz tar upp problematiken:
”Detta borde rimligtvis betyda att personerna bakom Google (!) och Yahoo (osv) nu kan vänta sig att åtalas också, samt att fällas för samma brott. De har ju gjort EXAKT samma sak. Medhjälp till brott mot upphovsrättslagen.”
Risken att Google råkar ut för en stämning bedömer Breitholtz dock som liten:
”Nånting säger mig att ingen kommer ge sig på Google. I så fall köper väl Google Sverige och bygger om hela vårt avlånga land till ett serverrum…”

Jonas Andersson – Domen mot Pirate Bay strider mot Internets logik

De som förespråkar reglering av nätet utifrån är de som saknar tillit till nätanvändaren och tror att människans otyglade lustar bara skapar elände. De som idag kallas “pirater” är de som förfäktar nätets arkitektur som den är idag: till synes anarkistisk och baserad på självreglering. Deras inställning till nätet baseras snarare på tillit till nätanvändaren och en stark tvekan inför att tygla massorna.

Det vore synd om den förra gruppens misstro mot människan återigen skulle få övertaget. Det har hänt alltför många gånger tidigare i historien.

Eva-Lena Jansson, talesperson IT-frågor för (S) – Intervjuad i Expressen av TT

- Jag trodde inte att det skulle bli fängelse och mångmiljonbelopp, säger hon.
Jansson tycker det är för tidigt att uttala sig om vilka konsekvenser domen får.
– Jag såg att Roger Wallis (professor vid KTH) sagt att det kan leda till stämningar mot bredbandsoperatörer. Vart är vi då på väg och vad händer med internet, frågar hon.

Fredrik Söderling (DN) – Pirate Bay-straffet hårt

Fildelningen upphör förstås inte med Pirate Bay-domen. Varken i tingsrätten, hovrätten eller i Högsta domstolen. Författaren Paulo Coelho påpekar att människan i alla tider har delat med sig av information. Något av en naturlig drift, omöjlig att stoppa. Så är det nog, i längden blir det svårt att begränsa internet till en betal-tv-kanal.

Så här såg det ut på Piratpartiets hemsida i morse:

Sett till antalet medlemmar så är Piratpartiet nu större än Kristdemokraterna, Folkpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Ett annat sätt att se det är att Piratpartiet fått fler medlemmar de senaste dygnen än Miljöpartiet har totalt. Eller varför inte ägna en tanke åt det faktum att om man lägger ihop två riksdagspartiers medlemantal, V och MP, så har Piratpartiet ungefär 25% fler medlemmar ändå. Servrarna glöder. De mest optimistiska jämför det med Summer of Love 1967.

Jag satt på Max i Sundsvall en sväng igår med några pirater som skulle på Ung Pirats distriktskongress i Umeå. Medan vi satt där var det folk som dök på oss och ville bli medlemmar, både familjemödrar och medelålders motorcyklister.

Dagen TPB-domen föll fick jag flera telefonsamtal och sms från personer som ville bli medlemmar i Piratpartiet, som frågade mig “vad kan vi göra?”. Min facebook-newsfeed fylldes under kvällen av statusuppdateringar i stil med “Pirat 7 Juni!” och “Nu finns det bara ett alternativ i EU-valet: Piratpartiet”. I några fall från personer som mig veterligen inte varit särskilt intresserade av politik tidigare, i andra fall av folk som läser statsvetenskap på universitet.

“Summer of love” eller inte, någonting är det som händer just nu. Folk är förbannade. I vissa fall för att de helt enkelt känner att deras sätt att leva är under attack, i andra fall för att de inser att den pågående framväxten av en korporativistisk polisstat (ordboksdefinitionen av fascism, för övrigt) måste hejdas innan det är för sent – historien lär oss att sådana aldrig leder till något bra.

Jag pratade häromdagen med en bekant som är medlem i Folkpartiet. Det var när vi just hade passerat hans parti sett till medlemsantal. Han höll inte alls med om att vi nu var större än dem – och han har visserligen en liten poäng. Just Folkpartiet är ju det enda av riksdagspartierna där man inte har möjligheten att bli medlem med “ett klick på hemsidan”, om man ska tro på Rick Falkvinges undersökning.

Dessutom har Folkpartiet, liksom de flesta av riksdagspartierna såvitt jag vet, en medlemsavgift som man måste betala. Det är naturligtvis så att det blir en liten extra tröskel att ta sig över, och jag håller därför med om att man egentligen inte kan jämföra medlemssiffrorna med en 1:1-ratio, eftersom förutsättningarna för medlemskap skiljer sig. Å andra sidan så kan man enligt samma logik inte heller jämföra riktigt 1 till 1 mellan de etablerade riksdagspartierna heller.

Däremot håller jag verkligen inte med om att “Piratpartiets medlemsantal väger lika lätt som en läsarundersökning på aftonbladet”. Att bli medlem i ett politiskt parti är ett klart större steg att ta än att klicka i en anonym Ja- eller Nej-knapp. Dels rent psykologiskt, men även för att man är tvungen att uppge vissa personuppgifter för medlemsregistrets skull.

Det är ändå strax under 25000 människor (and counting…) som gjort ett aktivt val att ta ställning för Piratpartiet. Det går inte att vifta bort hur som helst.

För övrigt är det väl bara bra om tröskeln för att engagera sig politiskt blir lägre? Särskilt i tider när de etablerade partierna tappar medlemmar i en rasande takt, och det ständigt klagas på att det är så svårt att få ungdomar att engagera sig.

I riksdagsvalet 2006 hade Piratpartiet 9156 medlemmar och fick 34918 röster. Med allt som hänt på sistone så är det fullt tänkbart att de proportionerna kommer att ruckas till vår fördel, och med det större medlemsantalet som bas så innebär det en reell chans för oss att komma in i europaparlamentet.

Vi behövs där- så rösta pirat 7 Juni!

Den ljusnande framtid är vår.

Jag hade en flickvän för inte så väldigt länge sedan. Hon går just nu andra året på Sundsvalls Konstskola, och Sundsvalls Museum ställer för närvarande ut några av de verk hon och de andra eleverna skapat. Temat är parafraser på kända konstnärers målningar, och hon har valt att måla det här:

Sundsvalls Tidning skriver:

Parafraser på kända konstverk är ett bra sätt att utvecklas med hjälp av skickliga förebilder, och innehållsligt effektfullt om man lyckas flika in en samtidskommentar. Så har till exempel Linnea Nyström parafraserat William Turner med ett havsmotiv som känns som ett av utställningens mest välgjorda verk. Skönt och säkert har hon lagt havet på plats, liksom sol- och ljusgatan in mot evigheten – men skeppet bär piratpartiets flagga.

Vi seglar vidare mot framtiden, och vi skäms inte ens för det.

(Tur att William Turner har varit död typ skitlänge förresten, annars hade den här målningen varit olaglig…)

Imorgon faller tingsrättens dom mot (eller för) The Pirate Bay. Den kommer så klart att överklagas oavsett utfall, men den är principiellt viktig och kommer att sätta tonen för debatten på ett högst påtagligt sätt. Vad som står på spel är i praktiken Internets själ och bärande grundprincip: rätten och möjligheten att länka, att peka på information och säga “här kan du hitta det här”.

Tänk dig ett bibliotek som fälls för “medhjälp till hets mot folkgrupp” för att de har Mein Kampf till utlåning. Eller ett universitet som döms för medhjälp till mord efter att en av deras kemiststudenter giftmördat någon. Tänk dig en värld där din hemkommun blir åtalad och fälld för att de tillhandahåller anslagstavlor på vilka en hälare annonserat ut stöldgods.

Om det är ett brott att indexera torrentfiler så är det en sådan situation vi står inför. Och dessutom, i hur många led ska det vara olagligt att länka? Om jag länkar till en kompis blogg, och kompisen i sin tur länkar TPB – är jag straffbar då? Är han?

Anders Rydell skriver med en annan vinkel i Aftonbladet:

The Pirate Bay är inte ”morgondagens industri”, men den ligger närmre lösningen än problemet. Utan tjänster som the Pirate Bay hade förmodligen inte den nya generationens digitala tjänster som Spotify existerat. Morgondagens vinnare är de som inser att de inte tävlar om gratis utan om service.

Men vem lyssnar på sådant i morgon ifall de fälls? Några kommer att jubla, andra kommer säga som den äldre, upprörda motorjournalist jag träffade härom månaden:

– Först tar de Saab och sedan The Pirate Bay. Fan, ingenting ska vi få vara världsbäst på längre.

Notera orden Morgondagens vinnare är de som inser att de inte tävlar om gratis utan om service. Exakt så är det.

Det lustiga är att för oss som hängde med på SO-lektionerna i högstadiet kring mitten av nittiotalet så var det egentligen rätt uppenbart att framtiden skulle se ut så, redan då. Att vi redan då hade gått mot en värld som var betydligt mer serviceorienterad än tidigare, och att den tjänstebaserade ekonomin stadigt åt sig in på den traditionellt varubaserade. Det stod mer eller mindre i klartext i våra läroböcker.

Modern informationsteknologi tar den utvecklingen ännu ett steg. Det är inte någonting dåligt. Konflikterna vi nu ser mellan upphovsrättslobbyn och (nästan) alla andra är inget annat än samhällelig växtvärk.

Det som gör mig rädd på riktigt är att det finns människor som verkar ha fått för sig att det bästa botemedlet mot växtvärk är amputation.

Den mänskliga hjärnan har, enligt mina läroböcker från naturbasåret på Komvux, inte genomgått någon biologisk utveckling på tusentals år. All modern mänsklig utveckling bygger istället på kommunikation. “Vi är stora enbart för att vi står på jättarnas axlar” som det heter. Därför är det förbaskat intressant att fundera över hur mänsklig civilisation kommer utvecklas när förutsättningarna för kommunikationen förändras radikalt.

Om den tanken aldrig har slagit dig förrut så är det dags nu, annars blir du per automatik diskvalificerad från diskussionen om hur framtiden ska se ut.

(För övrigt har jag fått en helt ny syn på folk som dansar framför webkameran och lägger ut på Youtube.)

An anthropological introduction to YouTube (55:34)

…men här är ännu en sådan artikel:

- Karrieren vår ble skapt takket være fildeling

Det amerikanska TV-bolaget CBS har lagt ut en hel bunt klassiska TV-serier för gratis (reklamfinansierad) streaming över Internet.

Tyvärr fungerar tjänsten bara för den som har ett amerikanskt IP-nummer, men det är ändå kul att se hur stora mediaföretag börjar förstå att det faktiskt kan löna sig att ge kunderna vad de vill ha, istället för att jaga dem med hot om fängelse och livslång skuldsättning.

(Det här inlägget har, titeln till trots, ingenting att göra med min förra postning.)

♦ Mattias Bjärnemalm är förbundsordförande i Piratpartiets ungdomsförbund, Ung Pirat, och har så klart en blogg. På den skriver han förståndiga saker. I förrgår skrev han om Uppsala Nya Tidning, som också verkar ha förstått en del. Det är skönt att se att det finns människor som kan först lyssna på argument och sedan begripa det de hör:

Invändingarna måste tas på allvar. Integritet, myndighetsutövning och bevisbörda är frågor som inte bara kan sopas åt sidan. För regeringen gäller det att verkligen lyssna, och inse att det här inte är en fråga man kan lösa med några enkla formuleringar. För faktum är att IPRED vilar på i grunden felaktiga föreställningar.

♦ Madeleine Sjöstedt (fp) skriver i Aftonbladet att framtiden tillhör fildelarna. Jag misstänker att just den formuleringen är mer rubriksättarens än hennes egen i och för sig, men debattinlägget är ändå full av sund inställning:

Utgångspunkten ska inte vara hur man kan förhindra fildelning, utan hur man kan skapa en lagstiftning som både gynnar den kulturexplosion som fildelningen innebär, samtidigt som man skyddar upphovsmännens intressen. Även med ett kort historiskt perspektiv är det svårt att förstå varför det skulle vara omöjligt.

♦ Som jag skrev om häromdagen så finns det numera fler artister som uttalar sig positivt om fildelningens möjligheter än vad jag kan hålla reda på. En av dem är Jonas Almquist, vars band The Leather Nun var stora under 80-talet. Han skriver att de aldrig hade tjänat en spänn på IPRED:

Jag törs påstå att majoriteten av alla svenska band som idag turnerar i Europa och USA, gör det inte för att skivorna säljer utan för att fildelning, olaglig nedladdning och Internet-communities som MySpace och Soundclick fungerar som gigantiska marknadsföringsmotorer. Måhända förlorar vi ören i STIM-pengar, men vi vinner kronor på turnéinkomster.

♦ Rick Falkvinge, ordförande för Piratpartiet om någon missat det, uttalar sig i SvD angående det så kallade “förmildrandet” av IPRED-förslaget. Han tycker det är självklart att lagstiftning inte ska kunna gälla retroaktivt:

– Du går mot röd gubbe idag, och du vet att det är olagligt, sedan kommer det en lag om tre år som säger att alla som gått mot röd gubbe ska straffas med 100 000 kronor. Man kan inte göra så, säger han.

♦ Expressens ledarsida är inne på samma linje:

Den som laddar ner upphovsrättsskyddat material innan lagen träder i kraft ska inte omfattas av den. Det borde vara en självklarhet. Retroaktiv lagstiftning hör inte hemma i ett rättssamhälle. Det är förstås bra att justitieministern nåtts av den insikten.

Men det räcker inte. Den föreslagna lagen borde inte gälla alls.

[...]

Upphovsrätten måste värnas men inte på bekostnad av rättssäkerheten. Skivbolagen väljer helt fel väg när de försöker stävja illegal fildelning genom jaga nätanvändarna. I stället borde de utveckla attraktiva, legala fildelningstjänster. Bara så kommer upphovsrättsbrotten att kunna minska.

Det enda rimliga sättet att “mildra” lagförslaget är att skivbolagen inte ges rätt att agera privatpoliser.

♦ Niklas Wykman är ordförande i Moderata Ungdomsförbundet (skulle inte han avgå om Moderaterna inte backade i FRA-frågan förresten?) och uttalar sig i SvD:

- Det här ju en halvmessyr, och snömos i jämförelse med vad som skulle behövas. Det som är positivt är att man kan tänka sig en reträtt, men att tro att det här är tillräckligt är att grovt underskatta oss som inte tycker att den här lagen är bra.

♦ Monty Python har förstått vad som krävs för att möta framtiden:

To all the fans who’ve for some unknown reason have sat, progressively losing their eyesight, squinting at their computer screens, watching The Dead Parrot Sketch, or missing the climax of The Fish Slapping Dance all because you’re too damned cheap to buy the shiny new DVD box set, you who have gawped at grainy bootlegged Python snippets only to be left unfulfilled by the ripped-off rubbish posted on YouTube… Well loyal Python fan, strain no longer! Now you can save your eyesight and join the Monty Python YouTube Channel, where you can enjoy high quality Python lounging in your knickers. Yes, that’s right, you don’t even have to leave the comfort of your laptop to join the Flying Circus.

♦ Webhackande skriver om en juridikprofessor vid Harvard:

Professor Charles Nesson på Harvard ger sig in i fildelningsstriden genom att förklara att skivbolagens skadeståndskrav bryter mot den amerikanska konstitutionen. Jag gör ett försök att fritt översätta hans argument nedan:

Tänk er en lag som, för att avskräcka, kräver böter på 750 dollar för varje kilometer-per-timme som föraren överskrider hastighetsbegränsningen, och att böterna ökar till 150,000 per kilometer för fort om föraren visste att han eller hon körde för fort. Tänk dig att de här böterna inte offentliggörs, och att de flesta förare inte vet att de finns. Tänk dig att indrivandet av de här böterna hanteras av en privat poliskår med egenintresse, som inte kan hållas ansvarig, som kan välja sina mål efter eget gottfinnande, som kan ta emot eller avvisa mutor för att inte dra ärenden till åtal, och som stoppar alla böter i egen ficka. Tänk er att en stor andel av de här böterna aldrig bestrids, oavsett om de är korrekta eller inte, eftersom de personer som stämts har begränsade resurser och inte vet om de har en chans inför en objektiv jury.

Min översättning är inte exakt, läs gärna hans egna ord genom att följa länken ovan.

Det här är alltså en beskrivning av situationen från en person som är professor i juridik vid Harvard. Det är svårt att ha bättre renommé än så. Det här är vad skivbolagen gör i USA, och som regeringen tycker att de ska få göra här, för att hålla de 37 samt en skröplig och otidsenlig bransch vid liv. I artikeln i GP erkänner Fru Justitia, Beatrice Ask, att hon inte kan garantera att bolagen kommer att låta bli det här beteendet i Sverige. Med andra ord kan vi vara rätt säkra på att det kommer att bli så. Företrädare för skivbranschen har redan sagt att de inte tänker ge sig efter enbart de “stora fildelarna”, vad de nu menar med stora. Ask påpekar också att vi inte har så våldsamma skadeståndssummor i det här landet, eftersom vi har en annan juridisk tradition, men hon tiger om att det är just den traditionen som den här lagen vänder upp och ned på.

Artikeln om Harvard-professorn är bra. Läs den.

♦ Som avslutning: Fredrik Strage är tydligen också någon som förstått åt vilket håll vindarna blåser. Han fick just Stora Journalistpriset som “årets förnyare” tack vare sin topplista över internethistoriens bästa rockrelaterade upphovsrättsintrång.