Dynamic Man

FRA-lagen v2.0 debatteras ju ganska flitigt just nu, även om det inte märks särskilt mycket i de gamla envägskommunikationsmedierna ännu. En kort sammanfattning för de som inte har tid/ork/lust att sätta sig in i detalj står surgubben för. Ni andra kan fortsätta läsa…

Det där med vad “trafikstråk” egentligen är för något verkar klarna mer och mer. Conjoiner har mailat riksdagens Ja-sägare och fått lite olika svar. Leif Nixon frågade Ingvar Åkesson rakt ut:

Vad han svarade? “Ja, det där är nånting som politikerna hittat på, så jag vet inte riktigt. Jag tror att de menar de här trafikströmmarna.” sa han (ungefär) och pekade på utdataströmmarna från en samverkanspunkt [...]

Och det låter ju väldigt betryggande. Inte.

Fler frågor skriver Opassande om, men den här gången i form av ett läxförhör för riksdagspolitikerna.

Till sist så vill jag på ett övertydligt sätt visa varför jag fortfarande är långt ifrån nöjd med det nya förslaget. Diagrammet nedan är kopierat från StoppaFRALagen.nu.

Tänkte bara beordra er att läsa några andra bloggares senaste inlägg i FRA-debatten, innan jag stupar i säng.

Christian Engström: Vad vet riksdagsmännen om FRA? (läs!)

Henrik Alexandersson: FRA: Det politiska spelet

Henrik Alexandersson: FRA: Nu måste vi öka. Igen.

Oscar Swartz: FRA – Tillbaka till gå!

Förresten, appropå något helt annat, du har väl inte missat att The Pirate Bay har blivit utsatta för upphovsrättsintrång?

På ett rent emotionellt plan måste jag nog hålla med projo om att man mest bara blir trött, det är därför det här blir en väldigt kort post.

Men vi får inte ge upp – än är det inte över – och därför tyckte jag det var viktigt att tipsa om Falkvinges analys av situationen: Camilla Lindberg tycks ha blivit lurad. Hoppet är inte ute dock, inlägget avslutas med orden:

Men det är inte försent att bli förbannad på falskspelet och lära regeringssidan – igen – hur förslaget måste se ut. Vi är fortfarande mitt i allmänna motionstiden. Det är bara att rösta för att riva upp FRA-lagen från den 18 juni, så finns det en hållhake på regeringen om att lägga en acceptabel ny lag i en propp i december. Och den hållhaken är en livlina. Släpp inte den!

Opassande skriver också läsvärt:

Hela principen att någon tar del av trafiken för att avgöra om ett brev inte har med staten att göra, men det är staten som avgör om det är så — är oerhört skrämmande.

Nu ska jag ta en paus från spektaklet, och försöka ägna mig åt städning en stund…

Det har skrivit så löjligt mycket om FRA-uppgörelsen det senaste dygnet att det är lönlöst att ens försöka plöja igenom allt. Men av det jag hunnit och orkat sätta mig in i hittills så tycks vissa viktiga frågeställningar ha utkristalliserats:

Kommer kablarna kopplas in till en statlig organisation?

Om det blir till FRA eller till en “specialdomstol” spelar ingen större roll, då en sådan i så fall bara blir ett nytt FRA. Ett skugg-FRA om man så vill.

Om svaret på frågan är nej, hur ska överlämningen av datan gå till? Hur ska det lösas tekniskt för att kunna garantera att oskyldigas information inte överförs?

Vad sjutton är ett “trafikstråk”? Och hur undviker man att hamna i ett?

Det verkar inte finnas några IT-experter som är bekanta med uttrycket. Gissningar finns det, kanske handlar det om specifika kablar? Säg, till exempel, den som går mellan Stockholm och Umeå?

Det stinker hur som helst nyspråk lång väg.

Kommer det gamla, riktigt usla, förslaget att börja gälla innan det nya, något mindre usla, förslaget träder i kraft?

Det gamla förslaget måste under alla omständigheter sättas i karantän tills ett riktigt – öppet och demokratiskt – beslut är fattat. (Kom ihåg att det nya förslaget inte är klubbat ännu…)

Hur blir det med FRA:s specialversion av personuppgiftslagen (pul)?

Ni vet, den där som tillåter dem att registera sexuell läggning, medlemskap i fackliga organisationer, och annat som normalt sett inte är lagligt att föra register över…

Hur ska FRA kunna veta vilken trafik som har både avsändare och mottagare i Sverige?

“Tekniskt sett går det inte lösa. Därmed blir FRA alltid olagligt?” skriver Peter Sunde.

Till saken hör att även om det skulle gå att lösa så spelar det mindre roll. Det skulle fortfarande innebära att trafik från Sverige till (exempelvis) Facebook är legitimt att avlyssna. Facebook är ju en amerikansk tjänst, och jag gissar att deras servrar står på andra sidan Atlanten.

Det är knappast det enda exemplet heller. Youtube, Flickr, kommentera en brittisk blogg… Ska mina mänskliga rättigheter (art.12, art. 19) verkligen upphöra när jag kommunicerar över nationsgränsen?

Hur kommer det finstilta att se ut? Än så länge har vi bara sett regimens PR-version av förslaget. Men djävulen finns i detaljerna, brukar det ju heta.

En sak är i alla fall säker: debatten är inte över. (Martin Jönsson på Svenska Dagbladet förstår det också, men väljer att fokusera på det positiva som kommit ur hela den här historien. Och det skadar inte att ta till sig lite av det han skriver, trots allt.)

Tills vidare måste jag ändå hålla med Falkvinge: rätt väg framåt är fortfarande att riva upp den gamla lagen först. Med det gjort så kan beslutet om det nya förslaget fattas i lugn och ro, efter en saklig och öppen debatt.

Tills dess kommer jag betrakta glaset som halvtomt.

Tidigare idag, när rapporter om en potentiell “lösning” på FRA-konflikten började komma ut, skrev jag ett argt inlägg. Läsaren Anton skrev en kommentar, som jag tyckte förtjänade ett svar. Sedan dess har det dock framkommit mer information om vad förslaget egentligen går ut på, så för att slippa skriva samma saker två gånger så väljer jag att besvara kommentaren i form av ett helt nytt inlägg.

(Förresten så ber jag redan i förväg om ursäkt ifall inlägget verkar rörigt, yttre omständigheter begränsar min tid för närvarande. Det är också anledningen till att jag inte tar upp hälften ens av det jag hade tänkt. Kanske i nästa inlägg…)

Anton skrev så här:

Mitt svar:

1) Problemet har aldrig varit att just FRA ska få tillgång till vår kommunikation, utan att kommunikationen överhuvudtaget finns tillgänglig för staten. Om staten sedan representeras av FRA eller av en specialdomstol är mindre relevant (även om det så klart finns grader i helvetet). Webhackandes inlägg som jag länkade till påpekar detta.

Den stora frågan i mitt huvud just nu är huruvida kablarna kommer kopplas in eller inte. Det verkar inte vara avgjort än. Som det har påpekats massor av gånger tidigare så är det näst intill ointressant vad staten får göra, det intressanta är vad den kan göra.

Om kablarna kopplas in och det bara är en domstol/myndighet som står i vägen för det totala övervakningssamhället så finns inga garantier för att inte någon framtida regering, kanske betydligt otrevligare än vad vi kan tänka oss idag, avskaffar kontrollinstansen och börjar utnyttja sina möjligheter på betydligt värre sätt än vad som var avsett.

2) Det är ju bättre än förrut, så klart. Men det känns fortfarande lite som att legalisera misshandel, bara man kan få en ursäkt efteråt så borde det ju vara lugnt… Eller?

Problemet är väl snarare att man, som i 1984-exemplet som Falkvinge reciterar, vet om att man kan vara avlyssnad precis när som helst. Redan där börjar medborgarna ändra sina vanor, Falkvinge skrev för ett tag sedan om en tysk undersökning som visade just detta:

I Tyskland har det nyligen konstaterats att införseln av datalagringsdirektivet gör att 11% redan har avstått från känsliga kontakter, och över hälften (52%) kommer inte att ringa till personer som psykologer, äktenskapsrådgivare eller beroendehjälplinjer eftersom de vet att det registreras.

3) Vid en omedelbar anblick ser det, precis som de andra punkterna, ut som en förbättring. Men jag vill gärna se hur det är tänkt att lösas tekniskt innan jag kommenterar den punkten. Hur ska de miltära yttre hoten skiljas från mina privata kommunikationer till exempel?

4) Det tyder ju på något slags förbättringar, trots allt. Men jag tänker vänta med att jubla tills vi vet mer om exakt hur allt ska genomföras. Det finns för många frågetecken för att jag ska börja jubla ännu.

Det ska för övrigt påpekas att när jag skrev det där inlägget så fanns nästan ingen information om vad förslaget innehöll, och med tanke på vad vi sett tidigare inom ramen för FRA-historien så är fulspel, svek och rena lögner inget chockerande längre. Därav den hårda tonen.

Skulle det visa sig att det nya förslaget är ett godtagbart sådant, så äter jag mer än gärna upp de elaka ord jag skrivit och uttalat, och kommer istället vara stolt över att ha varit en liten bidragande orsak till förbättringen.

Tills vidare är jag dock mycket skeptisk. Visst är det många förbättringar som presenterats, men om kablarna kopplas in så handlar det fortfarande om grader i helvetet.

Att Mark Klamberg är missnöjd är för mig ett viktigt tecken på att det nya förslaget inte håller måttet. Han är en betydligt större auktoritet på området i mina ögon än de sex andra folkpartisterna som varit i fokus.

Snabb sammanfattning i punktform:

- Förslaget verkar helt klart vara mycket bättre än de tidigare.

- Om kablarna kopplas in så handlar det ändå bara om grader i helvetet.

- Ingen skulle bli gladare än jag om det visade sig att jag kan sluta skriva om allt det här med gott samvete.

Jag ligger efter i mitt bloggläsande ända sedan jag åkte och demonstrerade i Stockholm. Jag har plöjt igenom jag-vet-inte-hur-många-hundra inlägg sedan jag kom hem, och det dyker ju så klart upp nya hela tiden. Men nu när jag åtminstone börjar närma mig att vara ikapp, så tänkte jag ta tillfället i akt och berätta för mina läsare om några av de saker jag tycker är intressanta.

Akten om min pappa

Beneath A Steel Sky skriver ett personligt inlägg om hur hela hans pappas liv reducerats till siffror i ett forskningsprojekt kallat “Metropolit”, och om sina känslor inför det:

När jag började skriva detta inlägg trodde jag att slutklämmen skulle bli lite tacksamt prickskjutande mot metoder som samkörning av register, fulenkäter till icke ont anande 12-åringar och misslyckade slentrianutlåtanden om livsplaner från Värnpliktsverket. Ikväll sitter jag här och känner att detta är överflödigt och nästan lite oviktigt.

Vad jag upplever som långt mycket mer störande är kylan som uppgifterna framträder i.

Inlägget hittade jag genom Opassande, Johanna Sjödin och Enligt Min Humla. Och säkert några fler som jag inte hunnit plöja igenom ännu.

Bilden är tagen från nätet

Brokep pekar på ännu ett inkompetenstecken hos gammelmedia. Det börjar bli tröttsamt att påpeka enkla fakta, men vi måste tydligen fortsätta med det ett tag till. Copyriot kommenterar också.

Okritiskt gullande med FRA-Ingvar

JörgenL har läst en intervju med Ingvar Åkesson, publicerad i Sydsvanskan, och försöker bemöta den. Även här börjar man bli trött på att behöva påpeka samma argument om och om igen, men tills de börjar lysna och förstå…

Pioneer’s Live Bittorrent Streaming Device

Torrentfreak skriver om en ny apparat som ska hjälpa TV-bolagen att streama TV-program med hjälp av Bittorrentprotokollet. Det skulle innebära mycket lägre kostnader jämfört med icke-P2P-baserade lösningar, och det skulle vara ett steg framåt för hela informationssamhället om fler stora aktörer började inse de praktiska fördelarna med distributionsmodeller baserade på P2P-teknologi.

Ett mycket värre alternativ vore om upphovsrättslobbyn fortsätter driva internetleverantörer (och andra leverantörer av infrastruktur) till att sänka hastigheten för Bittorrentöverföringar, och kanske till och med till att blockera protokollet helt. Det vore fruktansvärt ineffektivt och skulle i förlängningen ligga hela samhället till last om vi inte kunde utnyttja teknologiska framsteg bara för att vissa betonghäckar vägrar anpassa sina affärsmodeller till moderna tider.

(Slyck skriver förresten om en relaterad nyhet också, EA Games ska börja distribuera datorspel med hjälp av Bittorrentprotokollet.)

RIAA: Lobbyists or Law Enforcers?

Torrentfreak frågar sig om upphovsrättslobbyn verkligen ska vara både offer och åklagare. Det finns ju väldigt goda skäl till att det inte är så det brukar fungera i civiliserade samhällen, ändå verkar just upphovsrättsfrågorna vara ett undantag från den regeln. Det är riktigt dåligt – inte bara för fildelare utan för hela idén om rättssäkerhet – om det tillåts fortsätta på det viset.

Antipiratbyrån, för att ta ett välkänt svenskt exempel, får gärna lobba bäst de vill. Men för att utreda brott har vi en polismyndighet. För att väcka åtal har vi åklagare. Och för att avgöra skuld har vi domstolar. Skillnaden mellan rättsväsendet och upphovsrättslobbyn är att rättsväsendet är opartiskt (får man hoppas).

Vi skulle aldrig tillåta IOGT-NTO att utreda fall av misstänkt spritsmuggling, eller hur?

Det har börjat komma fram uppgifter om att de sex tilltänkta folkhjältarna från Folkpartiet kanske kommer svänga i FRA-frågan igen. Aftonbladet kallar det för en “lösning“. Lösning my ass, säger jag. Andra säger det något mer välformulerat. SvD säger att det föreslås “stora förändringar“, men om de menar den där specialdomstolen som det pratats om så är det en grov överdrift.

Rick Falkvinge förklarar varför genom att leverera ett alldeles autentiskt citat från boken 1984:

There was no way of knowing whether you were being watched at any given moment. How often, or on what system, the Thought Police plugged in on any individual wire was guesswork. It was even conceivable that they watched everybody all the time. But at any rate they could plug in your wire whenever they wanted to. You had to live – did live, from habit that became instinct – in the assumption that every sound you made was overheard, and, except in darkness every movement scrutinized.

Sedan svär han.

Det är det här jag menar. Nu använder jag äkta citat ur 1984 för att förklara vad staten håller på att göra. Så jävla illa är det.

Webhackande plockar också fram svordomarna:

NEJ! VI VILL INTE HA FRA-LAGEN. Vi, som VALT ER för att göra som VI VILL vill inte ha de jävla kablarna kopplade till någonting. Inte till FRA, inte till någon FRA-liknande domstol, inte till Tolgfors personligen, inte till Statens Byrå för Planerade Framtida Övergrepp. Kablarna ska inte kopiera någonting någonstans. PLATS för helvete, hundjävlar!

För att sedan konstatera att FRA-lagens förespråkare är våldtäktsmän (och -kvinnor), att ett nej betyder nej, och att han inte skulle pissa på dem om de brann.

Christian Engström, vice ordförande för Piratpartiet, är betydligt trevligare:

Men så här illa hoppas jag verkligen att det inte går. Jag är övertygad om att de riksdagsmän som har lovat att riva upp lagen i höst har förstått att de måste leverera för att inte förlora allt sitt politiska kapital för all framtid. Jag är säker på att de (till skillnad från regeringen) har en så pass god bild av det politiska landskapet att de inte väljer att göra bort sig i den här frågan.

Någon jävla form av hederlighet måste det ändå finnas även i politiken.

Men kan som synes inte låta bli att svära lite ändå.

Jag klandrar honom inte.

Det har argumenterats sakligt – av motståndarsidan alltså – sedan någon gång strax efter tidernas begynnelse ungefär. Det är inte så konstigt att artigheten tryter när ingen på förespråkarsidan ens försöker lyssna på argumenten, utan hela tiden bara uppvisar samma folkförakt, samma odemokratiska förhållningssätt, samma tekniska inkompetens, samma oförmåga att begripa de enklaste logiska resonemang. Om kabeljävlarna kopplas in så spelar det ingen roll hur många kontrollinstanser ni inför – nästa mandatperiod kanske sossarna (för inte kommer ni sitta kvar vid makten i alla fall) plockar bort dem. Eller kanske Sverigedemokraterna gör det om 20 år? Hur fan kan ni veta vad som händer om 10, 20, 50 år?

Jag brukar alltid prata om att nyansera debatter, om att det finns gråskalor mellan det svarta och vita. Men så är inte fallet här. Antingen kan staten avlyssna oss allihopa, eller så kan den inte det. Antingen är du för människors rätt till ett privatliv, eller så är du emot. Den här gången är det faktiskt inte svårare än så.

Välj rätt nu.

Jag vill härmed ansluta mig till dem som kräver ett svar på frågan:

Vilka är de 30 moderata riksdagsledamöter som bedrev “kamratfostran” av Karl Sigfrid i FRA-frågan i riksdagsgruppen?

Jag åkte från Sundsvall för att delta på manifestationerna mot FRA-lagen, i första hand den utanför Riksdagens öppnande, men även i den på Sergels Torg. Det mesta som behöver sägas har redan skrivits av andra än mig, men jag tänkte ändå fälla några sparsamma kommentarer för att visa var jag står:

- Det var viktigt att finnas där politikerna fanns, och att visa regimen att vi inte glömmer.

- Det var viktigt att finnas där politikerna fanns, och att visa de som utgör vår demokratis framtidshopp att vi stöttar dem.

- Det var viktigt att visa enighet, de två arrangemangen hade samma syfte och målsättning och ska inte ses som konkurrerande utan snarare som kompletterande.

- Det är olyckligt att vissa inför dagen verkade diskutera “lagliga” versus “olagliga” demonstrationer mer än de diskuterade FRA-lagen. Det finns inga olagliga demonstrationer i Sverige, demonstrationsfriheten är grundlagsskyddad. Däremot kan det vara straffbart enligt ordningslagen att anordna en demonstration om man inte söker tillstånd, eller bryter mot erhållet sådant. Det betyder dock inte att demonstrationen i sig, eller deltagande däri, blir olagligt.

- 27 talare på Sergels Torg är antagligen ett imponerande sätt att visa upp bredden på motståndet. Det är bra.

- 27 talare på Sergels Torg innebär definitivt ett alldeles för långt schema för i princip vilken manifestation som helst. Nu försvann större delen av folket allteftersom, och av de som befann sig där från start till slut var det många som gick iväg långa stunder under manifestationen för att värma sig, få något i magen, eller av andra liknande skäl. Det gör att folkmassan inte ser på långa vägar lika imponerande ut som den kunde ha gjort. Det är mindre bra.

- Hemsidan för Hoppets Demonstration kom såvitt jag förstår upp cirka en vecka innan demonstrationen. Det är alldeles för sent.

- Man lär så länge man lever. Credd till alla som gjorde något.

Jag vill också säga att jag är glad att jag kommer kunna se mina eventuella framtida barn i ögonen och säga att jag stod upp och försvarade demokratin den där kalla septemberdagen, och inte att jag stod på ett lager i Timrå eller låg hemma i soffan.

Det har så klart skrivits en hel del om manifestationerna också, både i gammelmedia och i bloggar. Föga förvånande finns det även en hel del bilder och videosnuttar på nätet. Här nedan försöker jag samla det jag hittat hittills – det finns såklart mycket mycket mer för den som har tid att leta…

Jag har försökt göra något slags uppdelning för att det ska bli lättare att hitta det man söker. Inte perfekt, men det får duga.

Gammelmedia, ledare

Expressen: Johannes Forssberg: Reinfeldt kan inte fly FRA

Expressen: Peter J Olsson: Kvinnochock mot FRA

Expressen: Folklig resning gör mig upprymd

SvD Ledarbloggen: Uppslutning – fast på flera håll

SvD Ledarsidan: Den som har rätt har det största tålamodet

Aftonbladet: Ingen bra dag för Fredik Reinfeldt

Gammelmedia, artiklar

Medievärlden: Bilder och kommentarer från FRA-demonstrationerna

Sydsvenskan: Tusentals demonstrerade mot FRA-lagen

Göteborgsposten: Välbesökt demonstration mot FRA-lagen

SVT Västnytt: Demonstration mot FRA-lagen

Dagen: Protester mot FRA när riksdagen öppnade

Skånskan: Protester mot FRA i Malmö

Kulturbloggen: Filmer från FRA-manifestationen: Riv upp, gör om, gör rätt

Ny Teknik: Hundratals protesterade mot FRA-lagen

Expressen: Protester mot FRA-lagen

Expressen: Peter Eriksson: “Handlar om mänskliga rättigheter”

Journalisten: Lågmäld protest mot FRA (Påstår att deltagarna i Stockholm var runt 200 stycken, vilket är fullständigt felaktigt. Titta på några av videoklippen som finns länkade längre ner och bilda dig en egen uppfattning…)

Göteborgs Fria Tidning: FRA på allas läppar

QX.se: “FRA-lagen ett hot mot HBT-aktivister i diktaturländer”

DN: Protester mot FRA

Gammelmedia, video

Aftonbladet: Olaglig demonstration stoppade ledamöter (Fullständigt vansinnig sensationslystnad som vanligt, med påståenden som att den icke tillståndsgivna demonstrationen var “olaglig” och att polisen var där för att stoppa den… Herre gud så pinsamt det är att se sådan här “journalistik”.)

Expressen: Komikerns attack mot försvarsministern

Expressen: “Vi finner oss inte i det som händer”

Bloggar, text

Anna Troberg: “Hej Kungen” och andra tankar om demonstrationerna igår

Rick Falkvinge: We are Piratpartiet of Rohan

Rick falkvinge:Demonstrationerna i Göteborg: 1500 deltagare

Rick Falkvinge: Demonstrationerna i Malmö: 500 deltagare

Pirat-Janne: Demonstrationer i Tisdags

Tirarafeministem Linnéa: Demonstrationen igår

Opassande: Värkande fötter och hoppfullt hjärta

Opassande: Var var ni allihopa?

Kurvigheter: Gårdagens demonstration

Krubb: Off Topic: Välkomna tillbaka efter sommarlovet, riksdagen!

Enligt min humla: Sextonde September

Röd Libertarian: FRA: Olaglig demonstration stoppade ledmöter

Christian Engström: Bra polisinsats vid FRA-demonstrationerna

Gustav Nipe: Alla som inte hoppar gillar FRA (Malmö)

Copyriot: Olidligt demonstrerande

Bloggar, foton

Insane Meditation: Anti-FRA-demonstration (bildbombardemang)

Christian Engström: FRA-demonstrationer 16 september 2008 – bilder

Motpol: Bilder från hoppets demonstration

Onsdag: Tisdag

Rick Falkvinge: Två bilder, video processas just nu

Valfritt: Bilder från FRA-demonstrationerna 16 september

Blogge Bloggelito: Malmö mot FRA II (Malmö)

icmpecho: FRA-protests, some pictures

Fotogallerier

Flickr: Dennisone

Dagen: Bildgalleri

Videoklipp

Google Video: Preview of Piratpartiet rallies 2008-sep-16 (finns även för nedladdning, då med bättre kvalitet)

Youtube: Piratpartiet ansluter till Hoppets Demonstration

Youtube: Här kommer Piratpartiet

Youtube: Demo mot FRA-lagen (det är här Magnus Betnér kallar Tolgfors för lögnaktigt kukhuvud)

Youtube: Manifestation mot FRA-lagen 16 september 2008

Youtube: Christian Engström från Piratpartiet talar om FRA-lagen (del 1)

Youtube: Christian Engström från Piratpartiet talar om FRA-lagen (del 2)

Youtube: Peter Eriksson, mp, talar mot FRA-lagen

Youtube: Erik Laakso från Sossar mot Storebror talar mot FRA-lagen

Youtube: Rick Falkvinge, FRA-Demonstration – STHLM 16/9 – 08

Youtube: Johan Norberg mot FRA-lagen

Youtube: Smakprov med HAX

Blip.tv: Dennis Startrek: Hoppets Demonstration (Samling på Norrmalmstorg, avmarsch)

Blip.tv: Dennis Startrek: Hoppets Demonstration (Demonstrationståg – inmarsch på Sergels Torg – inledning – Magnus Betnér, komiker)

Blip.tv: Dennis Startrek: Hoppets Demonstration (Peter Eriksson, Miljöpartiet – Johan Norberg, Nyliberal – Magnus Andersson, Centerns Ungdomsförbund)

Blip.tv: Dennis Startrek: Hoppets Demonstration (Piratpartiet anländer till Sergels Torg)

Blip.tv: Dennis Startrek: Hoppets Demonstration (Christian Engström, Piratpartiet)

Blip.tv: Dennis Startrek: Hoppets Demonstration (Maria Ferm, Grön Ungdom)

Blip.tv: Dennis Startrek: Hoppets Demonstration (Solveig Hellquist, Folkpartiet – Birgitta Ohlsson, Folkpartiet – Jytte Guteland, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund – Anders Karlsson, Socialdemokraterna – Alice Åström, Vänsterpartiet – Charlie Weimers, Kristdemokratiska Ungdomdomsförbundet)

Blip.tv: Dennis Startrek: Hoppets Demonstration (Camilla Lindberg, Folkpartiet – Maria Lundqvist Brömster, Folkpartiet – Birgitta Ohlsson, Folkpartiet – Cecilia Wikström, Folkpartiet)

Det där blev ganska mycket. Men hellre överflöd än underskott. Om det blev någon dublett så går det kanske att leva med. Vet ni om något mer som borde in på listan så kan ni gärna få meddela mig om det, så uppdaterar jag posten.

Lycka till med att plöja igenom allting. :)

Via Christian Engström hittade jag ännu mer information om hur FRA-lagen tvingades igenom riksdagen, denna gång i form av en artikel i nyhetsmagasinet Fokus. Mycket intressant. Allt eventuellt kvarvarande förtroende för alliansregeringen torde vara helt borta efter att ha läst den.

Det så kallade datalagringsdirektivet (eller “loggningslagen” som det börjat benämnas) tas också upp i förbigående, och det faktum att Socialdemokraterna med Bodström i spetsen varit drivande i den frågan gör det mer uppenbart än någonsin att Piratpartiet behövs i riksdagen.