Jag har för närvarande blixtrande huvudvärk från helvetet, så det här inlägget är mest tänkt att tipsa intresserade om läsning med mer substans…

Oscar Swartz skriver om tunnelbanepolisernas chef, David Beukelmann, och menar att den nuvarande lagstiftningen på ett oacceptabelt sätt möjliggör maktmissbruk från polisers sida.

Emil Isberg har forskat mer om nämnde chef och det är inte några särskilt smickrande slutsatser man kommer fram till.

Rasmus Fleischer skriver om att trycket i den här frågan måste trappas upp, och tar upp det absurda i polisernas anmälan om förtal.

Alla tre inläggen ovan är viktig läsning för den som intresserat sig för den här historien, och samtliga har många länkar till fler viktiga och intressanta texter, varav jag bara orkat traggla mig igenom en bråkdel under rådande omständigheter.

Peace out.

Uppdatering om tunnelbanepoliserna is a post from: Dynamic Man

Tre piratpartister skriver på Aftonbladets debattsida under rubriken “Maktmissbruket skadar polisen“.

Det handlar så klart om de två civilpoliserna jag skrivit om tidigare här på bloggen.

Läsvärd debattartikel om tunnelbanepoliserna is a post from: Dynamic Man

Jag har skrivit en text som används i en mindre “Alla Hjärtans Dag”-kampanj för Piratpartiet. Vi har skickat vykort till ledarskribenter ute i landet och förhoppningsvis kommer åtminstone några bloggare att länka till kampanjsidan. Helst inte bara just över Alla Hjärtans Dag heller, kärlek är ju faktiskt alltid aktuellt…

Kärlek. Själva ordet andas privatliv, något intimt och personligt som man inte delar med sig av till vem som helst. Romantiska middagar på tu man hand, fåniga sms som skickas i smyg på fikarasten, kärleksbrev som får dig att rodna… Man behöver inte syssla med särskilt hemliga saker för att kunna känna att man gärna behåller en del saker på det privata planet.

Alla behöver ett privatliv. Det finns en anledning till att vi har persienner i fönstren, lås på badrumsdörren och lösenord till vår epost. Faktum är att rätten till privatlivet anses vara så viktig att den finns fastslagen inte bara i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna¹ utan även i svensk grundlag².

Det är allvarligt när rätten till privatliv hotas. I Tyskland har man redan implementerat EU:s datalagringsdirektiv, med resultatet att mer än hälften av invånarna drar sig för att kontakta personer och institutioner som kan ses som känsliga – relationsrådgivare, psykologer och drogavvänjningskliniker till exempel.³ När rätten till privat kommunikation försvinner så innebär det med andra ord ett verkligt hot mot människors liv och hälsa.

Det är inte bara individer som hotas. Hela vårt demokratiska samhälle löper allvarlig risk när dess invånare – alla vi vanliga människor – inte längre kan kommunicera privat. Demokratin bygger på att människor kan engagera sig utan att riskera politisk förföljelse. Det är därför vi har lagar om brevhemlighet⁴, valhemlighet⁵ och källskydd⁶ i Sverige.

Våra styrande politiker struntar i detta. FRA-lagen ger staten möjlighet att läsa vår privata kommunikation.⁷ Brevhemligheten är därmed bruten och medborgarnas försäkring mot politisk förföljelse är borta. Vi är nu utelämnade till myndigheternas välvilja; myndigheter som består av vanliga människor, som kan göra misstag eller till och med vara rent av illvilliga ibland. Det finns inga garantier att svenska myndigheter alltid kommer vara snälla och demokratiska.

Det handlar inte bara om FRA-lagen. Under sin tid som justitieminister drev Thomas Bodström (S) igenom det ovannämnda datalagringsdirektivet i EU. När det nu ska införas i Sverige är alliansen så rädda för en ny integritetsdebatt att de skjuter på att implementera det i Sverige tills efter valet.⁸ För debatt kommer det att bli. Direktivet kräver att alla våra elektroniska kommunikationer ska loggas av operatörerna med både tid, plats och personuppgifter för sändare och mottagare. Uppgifter som tidigare ansetts som känsliga och därför varit förbjudna att lagras ska nu enligt lag finnas lätt tillgängliga för staten.

Våra mobiltelefoner blir i praktiken statliga spårsändare. Som en elektronisk fotboja på var och en av oss, då mobiltelefonen inte direkt är valfri längre. Den som avstår sin mobiltelefon idag utestänger sig själv från det moderna samhället och betraktas som en kuf, eller ännu värre: att avstå mobiltelefonen har nämligen redan börjat betraktas som misstänkt, som att bara kriminella skulle ha anledning att vilja undgå ständig och total statlig övervakning.

Självklart ska kriminalitet bekämpas. Polisen ska kunna avlyssna personer som är misstänkta för grova brott, och Säpo ska kunna hålla koll på personer som anses vara ett hot mot rikets säkerhet. Men det är varken nödvändigt eller önskvärt att börja behandla hela svenska folket som brottslingar för det. Vi ska inte ha obligatoriska kroppsvisiteringar på kvartersbutiken för att komma till rätta med snatterierna, och vi ska inte ha total massövervakning av hela befolkningen för att ett fåtal individer är kriminella.

Demokratins fundament håller på att raseras. Ingen tror att Fredrik Reinfeldt eller Mona Sahlin har för avsikt att avskaffa den allmänna rösträtten, eller att hindra folk från att sprida sina politiska åsikter. Men de grundläggande mänskliga rättigheter som är tänkta att garantera det obehindrade demokratiska samtalet är under attack från både höger- och vänsterblocket.

Piratpartiet får ibland kritik för att vara för fokuserade. Vi borde ta ställning i fler frågor än vad vi gör, sägs det. Men vi tycker inte att det är en prioritet att diskutera vem som ska klippa gräsmattan när huset står i lågor.

Glad alla hjärtans dag! is a post from: Dynamic Man

Jag håller på att ta ikapp lite som jag inte hunnit med i RSS-läsaren. Igen. Här tipsar jag om några godbitar...

• I Utah, USA har det nyligen beslutats att kvinnor som vill göra abort ska få se fostrets hjärtslag innan behandlingen utförs, och detta redan när fostret är tre veckor gammalt. Problemet är bara att ett så nytt foster inte har något hjärta än. “Det finns argument för båda sidorna” säger en förespråkare, i ren trots mot faktisk vetenskap. Lustigt hur det kan fungera ibland, det där med lagstiftning.

• Internet har blivit nominerat till Nobels Fredspris med motiveringen att det främjar dialog, debatt och demokrati. Undrar just hur en fredsprisnominerad i mänsklig form skulle reagera på att konstant övervakas av en statlig myndighet?

• Emma visar en video som handlar om varför remixkulturen spelar roll. Stundtals under den 8 minuter långa videon så får jag nästan en liten klump i halsen för att det är så vackert, samspelet mellan människor som aldrig träffat varandra. Ja, jag vet att jag är fånigt blödig ibland. Deal with it.

• Torrentfreak skriver om filmen Ink, som blev en hit på BitTorrent-nätverken och vars skapare fick se både populariteten och försäljningen stiga som följd. De enda som är förvånade är Hollywood-bolagen…

• Emma, igen, skriver om artister som “konkurrerar med gratis“. Skönt att någon orkar sammanställa lite konkreta exempel istället för den där – förvisso sanna – klyschan om ramlösa kontra kranvatten.

• Emma, än en gång, förklarar att hon är lite småtrött på att bli respektlöst behandlad av antipiratlobbyn. “Word!” är min kommentar. Bland annat tycker hon att: 

Det är varken vulgärt eller onyanserat att vilja slåss för brevhemlighet, privatliv och rättssäkerhet. Det är ju för tusan fundamentala delar av en fungerande demokrati.

Och med det avslutar jag dagens allmänbildningssatsning. Men jag lär hamna efter i läsaren fler gånger… :)

Lästips is a post from: Dynamic Man

1. Fredrik Lindström skriver på Aftonbladet om kopiors värde.

Han tar bland annat upp det faktum att ingen “kreatör” jobbar i ett vakum, vi är alla beroende av arvet från våra föregångare för att kunna skapa:

Metallica har dessutom inte skapat sin musik själva.

De står, liksom alla andra i deras genre, i ett enormt beroendeförhållande till en lång musikalisk tradition av blues, rock, hårdrock och metall – utan den vore de inte ett smack.

De stora intäkterna i den traditionen har ingen rätt att roffa åt sig, precis som andra traditioner jämte språk och kultur aldrig kan vara annat än allmän egendom.

2. Det spanska EU-ordförandeskapet förklarar krig mot verkligheten.

Spanjorerna vill ge Internet “förmågan att glömma”. Falkvinge kommenterar träffsäkert:

Nätet är infrastruktur. Nätet är inte mer än det som dess invånare, alltså människorna på nätet, kommunicerar mellan varandra.

Översatt från byråkratiska betyder Spaniens utspel alltså antingen “människor ska kunna tvingas att glömma” eller att “vi ska kunna hindra människor från att utbyta vissa tankar och idéer”.

Det är förmodligen det mest skrämmande utspelet hittills, och helt oförenligt med Europakonventionen om mänskliga rättigheter.

3. Anna Troberg skriver om varför en röst på Piratpartiet är mindre bortkastad för henne än en röst på något av riksdagspartierna.

Traditionella partier försöker att täcka in allt i sina program. Problemet är att de sedan väljer att fokusera på vissa saker och glatt förhandlar bort andra aspekter. Det handlade alltså inte om vad jag personligen var beredd att offra. Det valet togs åt mig, lång ovanför mitt huvud. I värsta fall innebar det att man förhandlade bort mina hjärtefrågor till förmån för de frågor jag inte alls sympatiserade med. I min värld är det ett lotteri med en alldeles för hög insats och jag ville inte vara med och spela det spelet.

Det ska inte handla om att jag som sympatisör ska sitta och hålla tummarna för att min röst ska göra det jag ville att den skulle göra och inte det helt motsatta. Jag vill veta var min röst hamnar.Jag anser att jag har en rätt att veta det.

Piratpartiets lösning på detta problem är att inte bre sig för tunt. Vi fokuserar på några huvudfrågor och kör stenhårt på dem. Det betyder att man aldrig köper grisen i säcken. Man vet vad man får. Hela vår existens bygger på det. Sjabblar vi, så kommer vi inte att få, och förtjänar inte heller, folk som röstar på oss igen.

4. Sammy Nordström förklarar lite kortfattat vad som är skillnaden mellan Sverigedemokraterna och Piratpartiet.

Till exempel:

När det gäller Sverigedemokraterna kan vi konstatera att de är Piratpartiets ideologiska motsats. Där de vill ha enkelriktning och enfald vill vi ha variation och mångfald. Vad de vill konservera vill vi utveckla. Medans de bygger murar försöker vi riva dem. Där de ser hot ser vi möjligheter. Men framförallt, vi ser ett uppenbart samband mellan isolation och stagnation.

Rent sakfrågepolitiskt ställer vi oss undrande till deras ambitioner att inrätta jourhavande dygnetrunt-domstolar, arbetsläger för straffångar och återgå till hur Sverige såg ut under andra världskriget rent allmänt. De står nämligen för väldigt mycket mer än bara begränsad invandring, något som ofta kommer i skymundan i media.

5. Henrik Alexandersson skriver om att minst en socialdemokrat i riksdagen vill förbjuda anonyma kontantkort till mobiltelefoner.

Falkvinge (igen) kommenterar:

Som Hax skriver: anonymitet är inte ett brott. Tvärtom är det en förutsättning för en fungerande demokrati.

6. Storbritannien planerar totalitär övervakning av Internet.

I den föreslagna Digital Economy Bill finns bland annat att läsa:

“Ministern kan när som helst genom ett beslut kräva att en ISP inför tekniska begränsningar [inklusive stänga av abbonemanget] baserat på
(a) en utvärdering av OFCOM eller
(b) vilket skäl som helst.”

(Fast originaltexten är på engelska så klart.)

Smaka på den ni – ministern kan ge order om mycket allvarliga ingrepp av vilket skäl som helst.

Den som är bekant med begrepp som “rättssäkerhet” och “demokratisk process” bör få andnöd vid blotta tanken…

Sex läsvärdheter is a post from: Dynamic Man

Den stora datorspelstillverkaren Ubisoft tänker börja göra sina spel på så vis att du måste ha en internetuppkoppling för att kunna spela dem. Även single player-spel alltså. Som du köpt ärligt och installerat på din egen dator.

Varje gång du slår på spelet kommer det att kontakta Ubisofts server, vilket bara det är värt att fundera en gång extra över. Dels ur rent integritetsperspektiv – känner du dig verkligen bekväm med att det här företaget har möjlighet att kartlägga dina spelvanor exakt i minsta detalj? Det kanske inte låter så farligt just nu, men om något år, när folk börjar tvångsomhändertas enligt en uppdaterad LVM och skickas på rehab för “datorspelsberoende” så kanske du får anledning att bry dig desto mer.

Ett mer omedelbart problem för dagens gamers är så klart att spelet inte går igång överhuvudtaget om du inte har tillgång till internet. Så glöm det där med att spela på laptopen när du sitter på tåget eller är på semester långt ifrån bredbandet hemmavid. Eller när din uppkoppling hemma strular för den delen.

Om din uppkoppling är lite ojämn så kan du få problem även efter att spelet gått igång. Tappar du kontakten med Ubisofts servrar så pausar spelet nämligen sig själv. Så om din internetuppkoppling är som de flesta uppkopplingar jag har haft så kan du räkna med att det blir mindre spelat än du antagligen hade tänkt…

Men det kanske är lika bra att spelet låser sig själv vid internetbrist i och för sig. Alla sparade spel hamnar ju ändå på företagets servrar, och inte på din egen dator, så du skulle inte ha mycket för att fortsätta spela om uppkopplingen dog i vilket fall.

Man kan gissa att den här idén är ett sätt att försöka förhindra piratkopiering. Det är i så fall den sämsta idén till kopieringsskydd som jag hört talas om hittills. För vad kommer hända med det spel som fungerar på det här viset? Jo, någon upprörd  gamer kommer att bygga en patch som gör att spelet går att spela i offline-läge. Men det är ju olagligt, så de som i slutändan verkligen förlorar något på systemet är de betalande kunderna.

För att citera en av kommentarerna på Slashdot.org:

Pay to be treated like a criminal

OR

Become a criminal to be treated like a human being.

Det lär sluta som det gjorde med Spore, ett efterlängtat spel som hade så restriktivt kopieringsskydd att till och med de betalande kunderna valde att ladda ner och installera en piratversion av spelet för att kunna använda det.

Spore är till dags dato det mest piratkopierade spelet någonsin.

Gamers: Dags att bojkotta Ubisoft? is a post from: Dynamic Man

Angående Umeå-historien som jag skrivit om de senaste dagarna kommenterar Rick Falkvinge polisens rätt(?) att beslagta datorer utan bevis eller ens brottsmisstanke:

Att beslagta någons privata dator är ett långt större ingrepp i privatsfären än att öppna någons privata post. Ändå betraktas det bara som att konfiskera en skiftnyckel.

Han citerar Caspian:

Det får en att fundera: om de kan ta datorer tillhörande en politiker medan han utför ideellt arbete, helt utan brottsmisstanke – finns det någonting de inte kan göra?

Oscar Swartz skriver också på samma tema, i samband med Carl Bildts hjärnsläpp på SvD Brännpunkt:

På kort tid har man gjort två helt omotiverade tillslag mot piratpartistiska riksdagskandidater och plockat med sig en mängd datorer. Utan relevanta brottsmisstankar alls.

Jag ogillar konspirationsteorier – om man inte ser dem som ren underhållning så klart – men ibland måste man ändå erkänna att man förstår hur de uppstår…

Datorer är inte skiftnycklar is a post from: Dynamic Man

Den kände säkerhetsexperten Bruce Schneier skriver på CNN om Kinas Google-hackande. Kortfattat går det ut på att alla system som skapas för övervakning och kontroll – även om det är för goda syften – ökar möjligheterna till övervakning och kontroll även för helt andra syften, och av helt andra parter.

China’s hackers subverted the access system Google put in place to comply with U.S. intercept orders. Why does anyone think criminals won’t be able to use the same system to steal bank account and credit card information, use it to launch other attacks or turn it into a massive spam-sending network? Why does anyone think that only authorized law enforcement can mine collected Internet data or eavesdrop on phone and IM conversations?

I det här fallet så använde sig till exempel de kinesiska hackarna tydligen av en “bakdörr” som Google varit tvungen att bygga in i sitt system på grund av krav från den amerikanska regeringen.

In order to comply with government search warrants on user data, Google created a backdoor access system into Gmail accounts. This feature is what the Chinese hackers exploited to gain access.

Schneier påtalar andra exempel, som när över 100 mobiltelefoner tillhörande den grekiska regeringen avlyssnades av någon ännu okänd grupp eller person. I det fallet var det Ericsson som för Vodafones räkning hade byggt in den avlyssningsfunktion som missbrukades.

Han påpekar även att anonymiteten som är möjlig på Twitter har räddat många liv i Iran, och han nämner i förbigående FRA-lagen och datalagring som stora säkerhetsproblem.

The problem is that such control makes us all less safe. Whether the eavesdroppers are the good guys or the bad guys, these systems put us all at greater risk. Communications systems that have no inherent eavesdropping capabilities are more secure than systems with those capabilities built in. And it’s bad civic hygiene to build technologies that could someday be used to facilitate a police state.

Hela det där stycket är värt att läsas en gång till, men vi tar särskilt det där sista igen, i fetstil och på svenska: det är dålig samhällshygien att skapa teknologier som kan användas för att upprätthålla en polisstat.

Bruce Schneier är en av världens främsta säkerhetsexperter och hans åsikter bör tas på allvar.

(Jag har förresten citerat Schneier tidigare också, då gällde det FRA och varför data mining inte är ett effektivt vapen i kampen mot terrorism.)

Säkerhetsexpert: Ökad kontroll gör oss mindre säkra is a post from: Dynamic Man

Mikael Nordfeldth, som jag skrev om igår, har nu blivit anmäld för dataintrång. Han skriver själv:

Men okej. Det som IT-kontoret har hakat upp sig på var att jag inte hade ett skrivet avtal har jag fått veta. Det är väl inte undra på dock, när jag aldrig blivit ombedd att skriva under något sådant. Särskilt när jag i projektbeskrivningen för Livestation Hamnmagasinet, dvs vad föreningen hethane gjorde i kontoret, skrev att det skulle sändas livevideo över internet till UmeTV. Kopplar man därefter in en kabel i väggen på sitt kontor, vilket ger omedelbar internetanslutning, så förutsätter man att det är tänkt att det ska fungera så.

Som jag sa igår, hela historien verkar jättekonstig.

Henrik Alexandersson kommenterar händelsen så här:

I det större perspektivet bör man frågta sig om det är så lämpligt att den styrande politiska klassens väpnade gren – på lösa boliner – går in och beslagtar datorer hos en riksdagskandidat för ett uppstickarparti.

Mikael själv påpekar dock:

Jag vill förövrigt påpeka att jag inte stöder konspirationsteorierna om att detta skulle vara med anledning av att jag är medlem i Piratpartiet. Jag förstår att man kan tänka sig det, samt att många pirater gärna läser in mer i medlemskapet (fuck the etablissemang-retoriken etc.) än bara principerna. Men gör man det och tror att man blir utsatt för sådant här pga partitillhörighet är man dum i huvudet.

…vilket jag håller med om fullständigt.

Även den som har så lågt förtroende för våra styrande politiker att den tror så illa om dem måste inse att det här vore ett fruktansvärt märkligt och rent ut sagt jättekorkat sätt att få tag på någonting av värde från en meningsmotståndare.

Däremot kan jag väl hålla med om att det verkar jävligt osnyggt. Från alla  möjliga synvinklar.

Uppföljning angånde tillslaget i Umeå is a post from: Dynamic Man

Polisen raidade mitt kontor på Hamnmagasinet imorse. Ingen har kontaktat mig. Anledningen? Umeå kommuns IT-kontor polisanmälde “pga mycket trafik mot ett IP-nummer” (krypterad VPN-tunnel).

Mikael Nordfeldths Facebookstatus tidigare idag. Han skriver mer utförligt om händelsen på sin blogg under rubriken Polisen raidade mitt kontor.

Några snabba reflektioner:

• På vilket sätt är mycket trafik ett skäl att göra en polisanmälan?
• På vilket sätt är en anmälan om mycket trafik viktig nog för polisen att göra en utryckning?
• Ska polisen verkligen få beslagta datorer så godtyckligt? En dator innehåller ofta väldigt privat information.

Hela händelsen känns ytterst skev, från början till slut. Jag skulle nu kunna raljera lite över det där med rättssäkerhet, privatliv, den annalkande polisstaten och så vidare. Men jag har ont i huvudet och känner mig mest bara uppgiven och trött, så jag tror jag går och sover istället. Vi får se hur historien utvecklas den närmaste tiden.

Jag citerar Anna Troberg som avslutning:

Vad ska man säga? Att ta någons laptop är lägre än Glocalnet.

Word.

Polisen stjäl datorer. Igen. is a post from: Dynamic Man