Musik
När jag var liten så lyssnade jag på det som mina föräldrar lyssnade på. Jag gick igenom deras LP-samlingar och fastnade för främst två saker: ABBA och allt som kan kallas för dansband. Jag kopierade mina föräldrars LP-skivor till kassettband och lyssnade på mitt rum tills öronen blödde. Den första CD-skivan jag köpte var ABBA Gold.
I mellanstadiet upptäckte jag radion, och började lyssna på trackslistan. När jag sedan satt en dag vid min Amiga 600 och spelade Dune II så blev jag tvungen att pausa spelet i stum förundran. På radion spelades en låt med ett budskap. För mig hade texterna alltid haft en framträdande roll i musiken, men att musik kunde beröra på det här sättet var något helt nytt.
Låten hette Tro rätt, tro fel och förändrade mitt liv ganska så radikalt. Från att ha lyssnat på dansband och tyckt att “punk och hårdrock är ju bara skrik och skrän” så insåg jag nu att det fanns musik med mening, och andra människor som också hade åsikter och ville uttrycka dem.
Det skulle inte dröja länge innan jag insåg att det var långt ifrån alla punkare som brydde sig som jag gjorde, i och för sig. Men åtminstone till en början så var det en befriande känsla att veta att det fanns fler som mig.
Mitt intresse för punken låg främst i DIY-andan och “tänk själv”-retoriken. Jag drog igång ett litet skivbolagsprojekt med några vänner, kulturföreningen Oslipade Diamanter, som sedan dess drivit rätt sporadisk verksamhet i form av några skivsläpp och några spelningar på Pipeline. Jag startade även ett eget webzine vid namn Fantasibrist, ett projekt som legat på is ett bra tag nu. Jag har fortfarande tankar på att dra igång det igen, men tid är en bristvara och det är tveksamt hur högt prioriterat det kommer vara för mig den kommande tiden. Inga löften med andra ord…
Idag är min musiksmak relativt bred, men jag tycker fortfarande främst om musik med bra texter. De behöver inte nödvändigtvis vara politiska, men jag vill gärna att det ska vara text som talar till mig, som får mig att reagera på något sätt och som får mig att känna någonting. Text med insikt och djup, text som provocerar och chockerar, eller text som bara visar prov på jävligt kaxig attityd.
Antingen det eller remixar av musik från gamla datorspel. Det funkar också.
Inlägg (RSS)