(I samma kommentar skriver han förresten också att det låga deltagarantalet, i förhållande till målsättningen, kommit att bli något av ett argument för avlyssningsivrarna. Det vore så klart olyckligt i sådana fall. Jag vill påstå att målsättningen redan från början var orealistisk. Även om det är en fruktansvärt viktig fråga så har vi ju inte en protestkultur i Sverige som innefattar att ta ledigt från jobbet/skolka från skolan för att gå ut på gatorna och skrika. Dessutom ska man komma ihåg att det finns många som gärna villa ta ledigt för att komma, men som inte beviljades ledighet. En tisdag är helt enkelt inte den ultimata tidpunkten för den här typen av arrangemang. Tyvärr.)

Men jag är faktiskt rätt besviken på att det var så få där. Möjligen är det som Deep Edition skrev – att demonstrationer har blivit ett omodernt uttryckssätt – och det var en kylig tisdag i september. Det är svårt att få dit fler än de verkligt engagerade då. En kort, kraftfull demonstration på kvällen hade nog lockat betydligt mer människor än maratonmötet på Sergels Torg tror jag.

För lite med tanke på frågans allvar var det ju tyvärr definitivt…